Olikheter i hälsorisker bör avspeglas i tobaksreglering

Skillnaderna i fråga om hälsorisker bör avspeglas i hur olika tobaksprodukter regleras.

– Det är angeläget att tobaksregleringen avspeglar olikheterna mellan cigaretter och snus på ett sätt som gör cigaretter mindre lockande än snus. Skillnaderna bör ges en tydlig plats i det fortsatta arbetet med anpassning av EU:s tobaksproduktdirektiv till svensk lag.

Forskningschef Lars Ramström påtalar i Institutet för tobaksstudiers, ITS, remissvar på Betänkandet SOU 2015:6 Mer gemensamma tobaksregler att det ”saknas uttryck” för skillnaderna i hälsopåverkan av olika tobaksslag i detta delbetänkande.

– Eftersom tobaksproduktdirektivets syfte är att förbättra folkhälsan, bör den svenska implementeringen ta hänsyn till de speciella bakgrundsförhållanden som i Sverige har betydelse för tobaksbrukets hälsoeffekter.

Häri avses att säkerställa att trenden att mer använda snus i stället för cigaretter fortsätter. Därigenom befästs de hälsovinster som bland annat innebär att svenska män har Europas lägsta dödlighet i sjukdomar som är hänförliga till tobaksbruk.

Snusning tar tiondel

ITS konstaterar att när ”cigarettrökning enbart har kolossala skadeverkningar medför snusning endast små hälsorisker”. I yttrandet hänvisas bland annat till forskning, av Gartner m. fl., som i en studie uppskattat hur mycket förkortad livslängd olika kategorier av tobaksbrukare kan förväntas få jämfört med icketobaksbrukare.

– Man fann till exempel att bland 50-åriga män kunde rökare förväntas förlora fem levnadsår, snusare 0,5 år. Snusare förväntades alltså få nästan samma livslängd som icke-tobaksbrukare, medan rökare förväntades få en tio gånger större förkortning av livet.

Beakta effektiv roll

Skillnaden bör enligt ITS beaktas i kommande förslag till ändrad tobakslag.

– Snus bör inte endast ses som en produkt vars användning skall motverkas för dess (mycket begränsade) hälsoriskers skull. Hänsyn bör också tas till snusets roll som en hjälp att hålla tillbaka det mångfaldigt mer hälsoskadliga tobaksbruket – rökningen. Snus är det bland män mest använda rökavvänjningshjälpmedlet. Svenska studier visar att det dessutom ”är effektivare som rökavvänjningshjälpmedel än nikotintuggummi och nikotinplåster”. Utformningen av de framtida regleringsåtgärderna kan, menar ITS, spela en roll för att öka allmänhetens medvetande om att snusningens hälsorisker är utomordentligt mycket mindre än rökningens.

Sluta röka, sen snusa

– Skillnaderna mellan rökning och snus bör få en tydlig plats i det fortsatta arbetet med sikte på att regelverket för tobaksprodukter skall bidra till att rökare uppmuntras att sluta röka och, om detta inte lyckas, utnyttja de hälsomässiga fördelarna av att övergå till snusning som ett avsevärt mindre hälsoskadligt nikotinbruk och att därefter kunna gå vidare till att upphöra även med snusning, skriver Lars Ramström.

I yttrandet hänvisas också till forskningsresultat som visar på att snusning bidrar till minskad rökning. –… både genom att hålla tillbaka rökdebut och underlätta rökavvänjning. När en rökare tar upp snusning, kan ”dubbelbruk” vara en övergångsfas till rökfrihet, medan fortvarigt dagligt dubbelbruk är mycket ovanligt. (T&M 2015-11-04)